[Diagnos / behandling - 3. Neuromodulation]

Neuromodulation vid primär huvudvärk

Definition av neuromodulation enligt The International Neuromodulation Society lyder: “the alteration of nerve activity through the delivery of electrical stimulation or chemical agents to targeted sites of the body”. Dvs neuromodulering innebär förändring av neuronal aktivitet framkallad via elektrisk stimulering eller via kemiska substanser som i huvudvärkssammanhang syftar till att reducera antalet huvudvärksattacker, oftast som profylaxbehandling.

Neuromodulering är inte något nytt och används sedan många år tillbaka vid flera neurologiska tillstånd; exempelvis vid neuropatisk smärta (ex ryggmärgsstimulering), Parkinson (DBS), epilepsi/depression (vagusstimulering), spasticitetsbehandling (baklofenpump). Inom huvudvärksområdet är det dock relativt nytt och fortfarande relativt outforskat. Det har dock aktualiserats på senare år i och med utvecklandet av flera nya metoder och kan vara ett intressant komplement till farmakologiska behandlingsmetoder framöver. Det ska dock poängteras att det är ett nytt och relativt outforskat område där många metoder behöver utvecklas ytterligare och mer forskning krävs för att utvärdera effekt, samt vilka patienter som har nytta behandlingsalternativen.  Detta kapitel innehåller en kort sammanställning av de metoder som används och diskuteras mest idag.

fil_24.jpg

Patofysiologi:

De patofysiologiska verkningsmekanismerna bakom neuromoduleringen vid primär huvudvärk är ofullständigt kända och sannolikt har de olika verkningsmekanismer och påverkar olika delar av de smärthämningssystem som är kända för primär huvudvärk. Upplevelsen av smärta är komplex och styrs av en interaktion mellan olika neuron och smärtbanor. Gate-teorin1 visade att aktivering av nerver som inte sänder smärtsignaler kan interferera med signaler från smärtfiber och på så sätt minska upplevelsen av smärtan. Detta är en generaliserad förklaringsmodell bakom neuromoduleringens effekter. Tanken med neuromoduleringen är att den interagerar med de smärttriggande systemen så att det krävs mer stimuli för att utlösa en attack av den primära huvudvärken.

Neuromodulering har framför allt profylaktisk effekt och oftast krävs en relativt lång tid (veckor till månader) till förväntad behandlingseffekt inträffar, detta genom att uppnå ändrat signaleringsmönster i hjärnan och därmed en ökad tröskelnivå för att trigga huvudvärksattacker. Endast SPGS har visat också en tydlig akut anfallskuperande effekt.

När och i vilka situationer bör vi överväga neurostimulering hos våra huvudvärkspatienter?

Neurostimulering utgör ett förhållandevis nytt behandlingsalternativ till läkemedelsbehandling och kan övervägas hos patienter med svår huvudvärk där läkemedelsbehandling har fallerat. Framförallt hos läkemedelsrefraktära patienter eller hos patienter som har kontraindikation/intolerabla biverkningar för sedvanlig profylaktisk eller attackkuperande behandling. Den kan också övervägas som tilläggsterapi vid otillräcklig behandlingseffekt. Neurostimulering kan i vissa fall vara ett lämpligt icke farmakologiskt behandlingsalternativ (t ex vid graviditet).

Som grundregel ska icke invasiva neuromoduleringsmetoder övervägas i första hand innan man prövar mer invasiva behandlingsmetoder. Ju mer invasiv behandlingsmetod ju starkare måste förstås indikationen vara och att man prövat och övervägt andra mindre riskfyllda behandlingsmetoder innan.

Till sidans topp »