[Diagnos / behandling - 1. Migrän]

Ovanliga migränformer

Migränattacker med annan symtomatologi förekommer. De diagnoskriterier som fordras för respektive diagnos kan i detalj studeras på IHS hemsida, där du också kan hitta referenser till studier i området. Det är av betydelse att skilja migrän från andra neurologiska sjukdomar, tex stroke där annan typ av utredning kan krävas. Ofta måste dock annan neurologisk sjukdom utredas som led till migrändiagnosen, dvs migrän är i dessa fall en uteslutningsdiagnos. Behandlingsriktlinjerna är desamma som för migrän med och utan aura.

Läs mer på www.ihs-headache.org >guidelines samt kapitlet "Ovanliga primära huvudvärksformer"

Migrän med hjärnsstamsaura (basilarismigrän)

Migrän med kliniska symtom enligt tidigare beskrivning men där auran uppkommer i hjärnstammen men utan motorisk svaghet. Typisk för denna aura är en gradvis spridning under >5 min och duration på 5-60 min och åtföljs av migräntypisk huvudvärk.

Hemiplegisk migrän

Migrän med aura där motorisk svaghet ingår, där denna sprider sig gradvis under >5 min och åtföljs av migräntypisk huvudvärk. De icke-motoriska aurasymtomen varar >5 min, medan de motoriska symtomen kvarstår upptill 72 tim. Fall finns beskrivna där den motoriska svagheten kvarstår i veckor efter anfallet. Olika typer är genetiskt kartlagda men det förekommer också mutationer som är isolerade till enstaka individer i en släkt, sporadisk hemiplegisk migrän.

1. Familjär hemiplegisk migrän, symtom enligt ovan och där minst 1 förstagrads eller andragradssläkting har motsvarande migräntyp. Den genetiska bakgrunden är identifierad och omfattar idag tre specifika subtyper av genmutationer:

a) Familjär hemiplegisk migrän typ 1 (FHM1), en kalciumkanalstörning, CACNA1A på kromosom 19.

b) Familjär hemiplegisk migrän typ 2 (FHM2), en K/Na-ATPas kanal på kromosom 1.

c) Familjär hemiplegisk migrän typ 3 (FHM3), en Natriumkanalstörning (SCN1A) på kromosom 2.

Andra genloci kommer sannolikt att identifieras i framtiden.

Retinal migrän

Upprepade attacker av mono-okulära synstörningsfenomen (blixtar, skotom, blindhet) som följs av migränhuvudvärk. Synpåverkan med positiva eller negativa symtom som utvecklas gradvis under aurafasen och som kan fångas vid synundersökning om denna utförs under perioden med subjektiva symtom. De ska fullständigt gå i remission. Här är differentialdiagnostiken mot amaurosis fugax viktig.

Episodiska syndrom som kan vara associerat med migrän, dvs ingå i ett migränanfall. Dessa har beskrivits främst hos barn men kan också debutera i vuxen ålder. Dessa individer kan också ha andra störningar som episoder av åksjuka, somnambulism, nattskräck och bruxism. Exempel på dessa episodiska syndrom är:

  1. Återkommande attacker av gastrointestinal störning
  2. Cykliska kräkningar
  3. Abdominal migrän
  4. Benign paroxysmal vertigo
  5. Benign paroxysmal torticollis

Till sidans topp »